Dagsarkiv: 9 oktober, 2016

Hej!
Med en kopp kaffe och Sanne Salomonsen på Spotify börjar jag denna bloggresa!
Jag måste börja med att erkänna att jag tyvärr sett på bloggande med ett litet snett, skeptiskt leende, men alla kan ändra sig.

Men under ca ett års tid nu har jag tänkt att jag skulle börja blogga för att utmana, utvecklas och inspirera mig själv, MEN först och främst för att inspirera blivande brudar. Hjälpa dem att tänka utanför ramen i brudarnas förtrollande men kanske i bland förvirrande värld. Vad ska de välja? Vad finns det ? Hur ska de tänka under den dagen som kanske dittills är deras ”största”? Ska de bara vara sig själv fullt ut den dagen eller ska de vara en prinsessa? Svårt det där och för många är planeringen lång och ibland jobbig.

Många brudar vill med stor sannolikhet ha det där sagobröllopet med en stor vit klänning i siden och allt det klassiska. Och till den den klassiska tiaran i silverfärg och med kristaller. Då ska man ABSOLUT ha det. Med hull och hår! Men sen finns det många som bara hänger på just det för att de inte ännu har upptäckt alternativen! Det är där jag vill komma in och erbjuda något helt unikt!

MEN vem är P? Varför gör jag just det jag gör i dag? Till att börja med så ska jag ”kort” ..( jo tjena..) förklara varför jag sitter här och hur livet kan ta märkliga svängar för att man ska hamna på rätt plats. Tyvärr har just denna ”platsen” jag hamnat på, haft ett otroligt högt pris. Men nu inser jag att det har varit värt varje tår och all vidrig smärta i kropp och själ under så lång tid.

Den sista biten på mitt livs väg har varat i över sex år och började den dagen min bästa vän i världen dog. Den 18 april år 2010. Min mamma. Mitt allt. Mitt stöd. Min klippa. Min största kärlek någonsin och även mitt störta fan ever! Jag ska inte och orkar inte gå in på vad som hände. Men det var startskottet för en galen, fruktansvärd och sen samtidigt helt fantastisk tid. Jag var ensam i ett stort hus, jobbade på en HÖGST sjuk arbetsplats men en psykopat till chef, blev hånad, baktalad och övergiven på så många sätt och av så många att det inte ens är möjligt att förstå nu. Men jag säger TACK!!!!!! Tack till er alla som gjorde det. Det sänkte mig till botten för att sedan resa mig igen till den jag är i dag och jag skulle inte vilja vara utan något av det som hänt. Jag är bara djupt tacksam.

I juni 2013 gick det inte mer utan jag bad M att köra mig till psykakuten för att rädda mitt liv. För nu gick det inte mer. Jag hade längtat efter Döden en alldeles för lång tid…

Men som fågeln Fenix som reste sig, var det efter det jag fick en chans att vila och börja bygga upp en ny Petra. Tycker faktiskt att jag gjort ett ”sjuinihelsikesjobb” och är otroligt stolt över mig själv och de två närmaste i min närhet som har stått ut med mig. TACK!!!

En dag kommer M hem och säger: Nu har jag startat företag till dig. Du ska säga upp dig från ditt jobb! På den vägen var det..den ”kortlånga” versionen.

Efter något år så hade jag det stora lyckan att träffa en av de bästa människor jag mött i mitt liv, Gina Ljungberg som är en fantastisk fotograf. Vi har gått lite på samma väg och förstår varandra så väl i det mesta. Tack vara henne kom jag in i bröllopens förtrollande värld. För det är den verkligen. Men mer lycka, spänning och tacksamhet har jag aldrig känt från människor jag mött och här i denna branschen vill jag stanna kvar alltid!

Ge aldrig upp dig själv och lyssna till det som brinner i ditt hjärta! Önskar dig en underbar söndag och på återseende!
/Kram P
20161009_111450